Dagens sista prutt

Ny musik idag

Följande togs hem idag:

Café Solaire 15 (2008)
Pool Dance January (2009)
Soundcolours presents Chilltronica (2008)

Aromaterapi

Som julklapp fick jag en bok om aromaterapi. Nu hade jag tänkt prova hur dofterna kan påverka ens omgivning. Aromaterapin är ett klassiskt inslag inom alternativmedicinen. Terapin har tydligen funnits genom årtuseenden även om just begreppet först började användas under 1900-talet. Liksom alla andra teorier och händelser vill man ju påvisa att den har en lång historia bakom sig. Medan del kallar det för huskur talar andra om örtmediciner. Inom bastubadande är tallbarsdoft vanligt att använda, att kamomillte är lugnade känner de flesta till samt att ha lavendel i en liten påse i linneskåpet. Alla är exempel på hur naturens dofter utnyttjas till att ge oss både välbefinnande och läkande kraft.

Här kommer lite tips:

Åksjuka = några droppar mynta plus apelsin på en näsduk. Andas in, och det ska lindras (inte förvärras)

Morgontrött = Citron, grapefrukt eller apelsin. Observera att det är dofter, inte att man ska äta, även om jag skulle vakna om man åt en citron.

Nästäppa = Blandning av eucalyptus och mynta. Har provat en tablett eucalyptus en gång i tiden, vilket resulterade i näsblod. Så nog funkar det!

Däremot saknar jag mullbärsdoften. Har inhandlat den i mängder som doftljus. Undrar hur den verkar på ens välbefinnande. Själv tycker jag den doftar gott och påminner om sommar å då måste det ju vara bra :)

Sedan är det ju det här med stekos å när nån ha nyskitte på toa (ens egna fisar luktar ju inte); ingår det i aromaterapi också?

Ängelska

Den här seriestrippen är så bra och förklarar verkligen hur vi svenskar uppfattar vår engelska (okej, lite jantelag blir det nu). Men jag håller då med i alla fall.

Ska börja å nyansera mitt språk mera - återtar härmed orden "förvisso", "ligger i farans riktning" och "skönja".

Myter och propaganda

Denna artikel hittade jag på dagens Aftonbladet och tycker är läsvärd.

Samuel Edquist läser de nya läroböckerna i historia

Jag skulle aldrig våga mig på att sammanfatta hela världens historia på några få hundra sidor, så att det blir både rätt och levande skrivet. Därför är jag inte avundsjuk på dem som författat de historieböcker för grundskolans tre sista årskurser som jag här ska granska.

Andra som analyserat skolböcker har gärna ägnat sig åt att peka finger åt faktafel eller att driva med alltför samtidsdoftande formuleringar. De skulle till exempel ha haft roligt åt Puls Grundbok Historia, som skriver att de tidigaste grekiska filosoferna ”funderade mest över så kallade NO-ämnen”. Jag vill hellre betrakta läromedlen som speglar av vår tids dominerande värderingar. De förmedlar överlag saker som anses okontroversiella – man måste ju kunna sälja dem till kunderna (skolorna).

Gräver man lite i innehållet så framträder åtminstone två ideologiska tendenser. Dels håller sig böckerna rätt nära en traditionell historie

skrivning om nationer, krig och stora män, dels förfäktar de mer eller mindre tydligt ett ideal om samförstånd och fredlig samverkan. Visst kan det finnas skäl till uppror om samhällsförhållandena blir för jävliga, men konsensus är trots allt

bäst. Historia Kompakt antyder exempelvis att statens uppkomst (i Egypten) var en fråga om frivillighet och förnuft: ”Någon måste leda och fördela uppgifterna.”

Ibland skymtar nyheter i det allmänna historiemedvetandet, till exempel i ifrågasättandet av Sveriges neutralitet under 1900-talet. Annars känner jag igen mina egna högstadieböcker för 20 år sedan. De nordiska grannarnas öden under andra världskriget skildras utförligt, men inte Finlands fortsättningskrig 1941–1944. Övergreppen mot krigsfångar och civila i de finska koncentrationslägren i Fjärrkarelen fortsätter att utgöra en blind fläck i nordiskt historiemedvetande. Winston Churchill framställs som frihetens ståndaktige räddare, och varje bok bjuder på minst ett av mannens bevingade ord. Inget sägs om hans övriga insatser som ovanligt brutal representant för brittisk kolonialpolitik.

Av vår tids modefenomen – historiska upplysningskampanjer – märks dock inte överdrivet mycket. Ett undantag är SO-S Historia som inskärper att Stalin och Mao hörde till ”1900-talets värsta massmördare”, i linje med tanken att historiska studier främst ska lära oss att rangordna ondska.

Allt som allt framträder ett ganska schizofrent förhållande till vad vi kan kalla den traditionella västerländska kanon. Visst är författarna rätt medvetna om att man inte i dag kan skriva en historia som helt blundar för kvinnans underordning och sociala klyftor, eller för Nords utsugning av Syd.

Ändå är det till stor del en Europacentrerad historieskrivning av gammalt snitt vi möter. Det hör till undantagen att utvecklingen i exempelvis Indien tas upp mer än på några rader. Det antika Grekland får däremot sin rundliga beskrivning, eftersom det var ”Europas vagga” där demokratin och filosofin föddes (även om kvinnor och slavar var utestängda). De små krigen mellan Aten och Perserriket ägnas mycket utrymme. Visst är det viktigt att känna till maratonloppens ursprung, men i övrigt har minnet av dessa händelser främst tjänat till att

underbygga föreställningen om en kontrast mellan europeisk demokrati och östligt barbari.

I grunden ligger en rätt traditionell betoning på politisk historia, medan ekonomisk, kulturell och social historien bitvis framställs mest som stödhjul eller sidospår. Särskilt anmärkningsvärt är att miljö- och klimatfrågorna mer eller mindre har utelämnats, på sin höjd behandlas de på någon sida.

Kanske ligger sådana bevekelsegrunder bakom underliga prioriteringar som att Levande Historia 9 väljer otaliga fakta om första världskrigets utbrott (inklusive allt om ”svarta veckan”) som grundkunskap, medan 1900-talets kolonialhistoria förpassas till överkursen.

Ett par av böckerna spårar ibland ut i ren ideologisk propaganda. SO-S Historia slår fast att vår tids ekonomiska politik är rätt och riktig: ”Vi … måste börja spara in på välfärden.” Historia Kompakt inskärper att planekonomi inte kan förenas med demokrati. Samma bok påstår att Afghanistan påbörjade en demokratisk utveckling efter USA:s invasion 2001, och att det uppstod en ”gnista av hopp” i Mellanöstern efter Arafats död.

Detta samsas med en del vettig kritik av USA:s förehavanden i modern tid, särskilt i Puls Grundbok Historia. I skildringen av äldre historia spottar dock samma bok ur sig ideologiska mosslik av förhistoriskt snitt: lag, ordning och starka ledare är bra. Julius Caesar skapade ”lugn och ordning” och bytte ut ”odugliga ämbetsmän”. Gustav Vasa ”måste … slå ner flera farliga bondeuppror”, men så skapade han också ”fred och ordning”. Och i samband med 1809: ”Sverige behövde någon som kunde leda landet med fast hand, speciellt om det blev krig igen.” Men som tur var hittade man Jean Baptiste Bernadotte.

När jag lägger böckerna åt sidan så undrar jag: Hur ska en skoltrött tonåring tänkas vilja lära sig någonting alls, när skildringarna bitvis består av genomkomprimerade ansamlingar av händelser och namn? Förstår man Englands ”ärofulla revolution” när den förklaras på fem rader?

Betydligt bättre är då greppet i Gleerups Punkt SO-böcker, med sina särskilda fördjupningshäften. Där får man exempelvis följa utvecklingen i en värmländsk by under 1 500 år, som gör den lilla och vardagliga historien sällsynt levande.

Spelar det egentligen så stor roll hur många år det nordiska sjuårskriget varade? Och om den dominerande historieskrivningen förmedlar självförhärligande myter om Europa och västerländsk demokrati, kanske det är bäst att bara lämna historien bakom oss?

Det är fel väg, och kanske finns ett hopp redan i de böcker som vi har framför oss här. Trots allt undgår de inte att visa på själva mångfalden i det förflutna. Bara det kan räcka som en väg till insikten att vår tids förhållanden inte är eviga och naturliga.

Vi måste trots allt inte tro på att vårt samhälle grundas på växelkurser och reporäntor. Det går att förändra, imperier kan falla, saker kan vara annorlunda.

Samuel Edquist, historiker

Nya Heroesavsnitt

Dags för uppesittarkvällar och nätter med Heroes igen. Ska gå igenom hela säsong 2 för att uppdatera vad som hänt. Håller för närvarande att ordna nya Heroesavsnitt säsong 3. Spännande...

Annars är det en vanlig måndag, typisk måndag, med vårväder i luften, + 5 grader å snorhalt ute.

Spamvarningar

Hur många har inte fått kedjebrev genom mejlen? Sannerligen finns det gott om sådana mail, speciellt sådana som bringar en lycka och välgång och chans att vinna miljoner (typ pyramidspel). Åsså utnyttja ens dåliga samvete genom att inte skicka tillbaka. Varför egentligen önska lycka via ett simpelt mejl istället för att ringa upp och ta kontakt med respektive person.

En snabb sökning på Google och du upptäcker att detta är ett klassiskt spam som ligger i själva förmedlandet. Senaste spammet jag fick är ett meddelande angående virusvarningar från Polisen. Mejlet ska till och med ha uppmärksammats av CNN (varför nu det är så märkvärdigt helt plötsligt). Nåväl vet man hur spam funkar så är det inget att oroa sig för. Däremot är det synd för dem som drabbas av felaktiga påstående, som Polisen och Telia.

Nåja, det lär väl dröja någon månad innan nästa spam dyker upp igen.

Resfeber

Jag tycker nog det verkar ljusna på morgnarna och i och med ljuset kommer tillbaka så börjar reslustan ta fart alltmer. Inte undra på att jag besöker bloggar hit å dit och kollar priser och jämförelser. Var tvungen å göra en ny sammanställning på de länder jag bevistat genom åren. Förhoppningsvis blir det ett land till i sommar.

Resa

Sitter för närvarande i Malå och har småjobbat lite i eftermiddag...(allt för att fördriva lite tid). Dessutom fortsätter inlärandet av italienska (men he ta tiid see naaaanting!). Har fått längtan till att åka bort på någon slags semestertripp, men är inte riktig klar med vart jag vill denna sommar.

Åkte ned på byn för att inhandla något resemagasin för att få inspiration och lite resetips. Å kom hem med ingen tidning alls, samtliga tidningar (utbudet inte så mkt) handlar om Thailand och Sälen och övriga skidresor. Är det verkligen så att svenskar bara vill åka till Thailand? Var och varannan tidning skriver om Thailand. Vart är alla mysiga resor till Kroatien, Barcelona, Skottland och New York. Int' nå!


Eilean Donan Castle, Skottland.

Här är i alla fall ett drömmål att åka till. Slottet är bland de mest berömda i Skottland och har varit med i en hel del filmer, bland annat en Bondfilm. Slottet byggdes 1220 av Alexander II av Skottland och tillhör numera klanen MacRae.



Amfiteater, Pula, Kroatien.

Ett annat resemål är denna plats i Kroatien. En kvarlämning från antikens Rom. Denna amfiteater är den sjätte störta i världen och används fortfarande till konserter och filmfestivaler. Ligger vackert beläget i landskapet Istrien vid Adriatiska havet. Givetvis talas det italienska här.


Casa Milà, Barcelona, Spanien.

Vill man se annorlunda arkitektur så åker man hit. Arkitekten Antoni Gaudi har satt sina spår i denna stad alltifrån kyrkan, parker och hus. Den här byggnaden har inga raka linjer eller plana ytor. Det finns till och med ett Picassomuseum.



The Big Apple, New York.

Ja hit åker man för att shoppa och dansa lindy förstås! Det är bara till att vänta tills dollarkursen går ned. Å att flygresorna blir billigare.

Nytt år Nya Utmaningar Nya Händelser och vad mer?

Jag har faktiskt inte stökat undan julen ännu. Jag brukar nämligen vara rätt så duktig på att stöka undan julen efter nyårsfirandet. Nu vill man bara se framåt mot en varm sol, tinande snö och sommar.. snart är det ju sommar igen, eller hur.

Dags för årets nya utmaningar vilka består av..ingen aning än så länge. Får ta månaderna som kommer. Men det känns som att det kommer att bli ett spännande år. Ser med tillförsikt framåt.

Bakgrundsbilden som jag har lagt in är faktiskt tagen från mitt fönster just före kl 11 den 21 december.

God fortsättning