CLICK HERE FOR THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »
Visar inlägg med etikett dansteori. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dansteori. Visa alla inlägg

måndag 4 maj 2009

Norrlandsfox!?

Hittade följande förklaring på foxtrot. Den stämmer nog, men verkar vara lite väl akademisk, enligt mitt tycke. Kontentan är, dans går bara inte att lära sig teoretiskt, det måste utföras praktiskt, punkt slut.

"Grundsteget tas i 45 graders vinkel mot dansriktningen, varefter paret vrider ett kvarts varv på quick-stegen och sedan dansar i den andra riktningen. Om man startar framåt så dansar man således snett framåt åt höger inledande på vänster fot (slow), höger (slow). Därefter börjar man vrida ett kvarts varv medsols medan man dansar vänster (quick), höger (quick). Därefter byter man riktning och dansar baklänges snett in emot mitten med samma steg. Paret kommer därmed att dansa i sicksack i valsbana runt dansgolvet. I grunddansen lägger man vanligen också in omdansning medsols och motsols efter tycke och smak."

Så är det, ingen gnussning här inte!

torsdag 5 februari 2009

Danssittning med klyschor

Onsdagskväll var jag på danssittning med en hel del andra kompisar. Som alla vet så sitter man på en sittning, och på en danssittning så sitter man också. I synnerhet jag, när mitt batteri var slut.. å det var det ett antal gånger. 100 kronor för middag och dans till levande musik. Det är väl rätt så okej, även om inte maten var någon sjuhärdeles höjdare.. nalta osalte va kötte!
Trummisen i bandet spelade mycket bra, bara synkoper hela tiden, helt i min stil

Åsså det här med dansklyschor - inte att förglömma!

* Det går/gick som en dans... - alla journalister använder denna fras, främst vid tävlingar
* Va halkigt golvet är - en av alla små fraser av prat som kommer upp, både under pausen, med din danspartner och i fikakön.
* Men Gud, jag har inget att ha på mig - när man inser att man ryat omkring i garderoben i en kvart och alla kläder är antingen i tvätten eller fortfarande oshoppade.
* Demokratisk dans - har inget med demokrati att göra, däremot är det en rättvisefråga
* Klubben för inbördes beundran - när bara vissa personer dansar med vissa personer
* å 5 6 7 8 - inräkning för samtliga dansare, oavsett kategori, dock inte i vals

.. osv

onsdag 21 januari 2009

Det svänger inte på 1 å 3

En fantastisk intressant artikel om hur vi svenskar är rytmanpassade till 1 och 3 i musiken. Det här visar ju att jazzen och därmed lindyn är way better. För vad har vi i Sverige då? Jo, snoa... jaha. Artikeln här är hämtad från Fredrik Lindströms program Världens Modernaste Land med undertiteln svensk eller osvensk?

Svenskarnas brist på sväng

Spela i band

Frågan här är till vilken takt man klappar. Sven Ahlbäck, forskare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, ställer sig frågande till att det skulle vara typiskt svenskt att klappa på 1 och 3 i fyrtaktsmusik.´Skillnaden finns snarar e mellan europeisk och afrikansk musikkultur (och därmed också afroamerikansk musiktradition): medan man i europeisk musik i allmänhet klappar på de tunga slagen, som 1 och 3, klappar man i afrikanska musiktraditioner ofta istället komplementärt på t ex 2 och 4.

Markeringarna på 1 och 3 är alltså något som knyter svenskar till en europeisk tradition medan 2&4-klappen idag hör samman med afroamerikansk populärmusik som pop och jazz. Å andra sidan, menar Sven Ahlbäck, bygger även exempelvis viss västsvensk och norsk folkmusik på starka markeringar på 2 och 4, som gör att man kan känna de där två pulserna som "bråkar" med varandra och som gör att det svänger.

Att klappa med i sådan musik på 1 och 3 blir minst lika osvängigt det! Det sväng som finns i traditionell svensk folkmusik har dock inte underhållits av vare sig skolundervisning eller annan officiell musikkultur i Sverige, vilket har gjort att svenskarna alltsedan 1920-talet har sökt sig till andra musiktraditioner som jazz och salsa för att få sig lite sväng till livs. Att klappa på 1 och 3 i TRETAKT är däremot det svenskaste som finns, menar Sven Ahlbäck: de flesta låtar som spelas inom svensk folkmusiktradition och som många svenskar skolas in i via ringdanser kring midsommarstänger och liknande är av låttypen polska ? d.v.s. polsk dans - som sedan slutet av 1600-talet har haft en stark position som svensk allmogedans. Ett välkänt exempel på polska är "Räven raskar över isen". Tretaktsdanserna, bland dem långdans, vals och hambo, har slagit stort i Sverige jämfört med ex Danmark och Finland där 2-taktsdanser som polka är mer poppis. Att stampa på 1 och 3 är med andra ord något väldigt svenskt som kan upplevas som både exotiskt och svårt att lära in för många människor från andra länder, menar Sven Ahlbäck.