Det sägs att det ska gå minst en månad innan saker blir en vana, t.ex. att stiga upp kl 7 varje dag. Jag har börjat inse att mitt lilla budgetarbete i min privatekonomi blivit en vana, eller snarare en ovana. Aldrig förr i mitt liv har jag väl studerat ekonomisidor så pass noggrant, bevakat pensionsfondernas kursutveckling, läst de ekonomiska nyheterna och köpt och säljt fonder hit å dit.
Fast jag måste medge att det är rätt så intressant och lärorikt, förutom att man svär galla när ens fonder går negativt. Fondsparandet har blivit en extra sparandeform, som är enkel att följa. Eftersom bankräntan på ens vanliga bankkonto är obefintlig och knappast förhandlingsbar till några större procentenheter, blir sparandet i fonder intressantare när fondutvecklingen går upp kring 3 % per månad. Det innebär en årsränta på över 30 %. Helt ok.
Det är kanske inte världens perfekta läge att spara i fonder nu när börsen går på halvfart och de begynnande årsrapporterna med förmodliga förluster börjar hagla in de kommande veckorna. Men förhoppningen är att detta extra sparande kan generera ett litet överskott som man kan utnyttja till kommande semester.
Än så länge sparar jag för en välbehövlig semester. Det var så länge sedan jag hade råd att åka utomlands. Resor till utlandet blev en vana för mig en gång tiden, när jag jobbade på Malå kommun, å nu är det dags att ta upp den vanan igen.
måndag 19 januari 2009
Månadens ekonomiska rapport
Upplagd av Schwiing kl. 20:46
Etiketter: ekonomiblabb
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar