Att skriva med rätt hand

På morgonfikat avhandlades förmågan att kunna skriva med vänster och höger hand. Vänsterhänta har i regel lättare att skriva med höger hand och få det att se läsbart ut, medan vi högerhänta (jag) får skrivstilen att likna ett seismografutslag. En annan förmåga, som ligger nära till hands (hehe) är att vara ambidextruös. Utföra en sak med vänster samtidigt som du utför en annan åtgärd med höger hand, tex rita en runt cirkel med höger och dra en linje med vänster samtidigt (liknar rätt så mycket vad det flesta kallar multitasking, fast på en helt annan "högre" nivå).

Nåväl, tillbaka till skrivandets förmåga. Att kunna skriva med höger och vänster hand har ju sina fördelar, som trummis är det väl fantastiskt. Men skulle det inte vara ypperligt att vi redan från skoltidens början drillas med att skriva och uppöva vår ambidextruösa förmåga. För nog kan väl vi alla, mer eller mindre, multitaska med händerna. Se bara på skrivmaskinsförfarandet, var och varannan skriver ju faktiskt med bägge händerna. Här är det ingen som skriver med vänster eller höger hand, nix.. vi skriver med bägge och samtidigt, och fort går det.

Det här leder ju osökt in på motsatsförhållandet, att inte skriva alls. Är det egentligen nödvändigt att lära sig skriva sin namnteckning? Vi lever i 2000-talet, digitala signaturer finns överallt genom internetbanker, kontokort, emailadresser, distansundervisning via Internet, sms, tumavtryck vid flygresor.. you name it. Till och med författare använder dator. Sedan har vi ju Photoshop som kan snajsa till allt i våra dokument, med bilder och fonter på skrivstilar etc. Nämn den student idag som lämnar in sin hemtenta skriven för hand och vilken lärare vill läsa det handskrivna =) Nej prydligt och rent ska det vara, med Times New Roman och fotnötter och rubriksättningar och indrag i styckena.

Hmm, känner att det brister i någon logik någonstans. Jag som tycker om att skriva kalligrafi, det vore ju döden.

Grafitti, here I come