CLICK HERE FOR THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »

lördag 21 november 2009

Lofoten

Ska försöka sammanfatta min fantastiska resa mot Lofoten för att se späckhuggare.

Mina vänner Sara, David och Emil har gjort ett otroligt jobb för att fixa och sy ihop denna resa, som en 40-års present. All heders och tack för det... mycket storstilat och oförglömligt. Ni har satt en hög ribba inför nästa års firanden!

Nåja, för att förstå hela resonemanget kring detta börjar det hela med några suspekta meddelanden som levererats till mig under sena kvällstider, alltid när man slumrat till lite. Smygande i trappen här utanför och knackningar och ringningar på dörren. Halvt förskräckt och undrandes vad det är så är det ju förstås ingen bakom dörren annat än en lapp, av hopklistrade bokstäver från tidningar.

Första lappen fick jag två veckor innan min allhelgona och den andra under samma vecka. I tron att det hade med min fest och något bus där, så antog att lapparna var ett spel för galleriet. Men icke! I princip en hel vecka efter att jag hade haft fest, samt kommit tillbaka från Malå damp det ned en lapp till. Jaha, då förstod att någon kommer att hända därnästa helg.. och mycket riktigt!

Den lappen innebar att jag var halvvaken resterande nätter, alltför att bevaka vem som möjligtvis kunde göra detta. Till saken hör att jag inte lyckades ta reda på något alls. På tisdag, någon gång under dagen, kom den sista lappen med tydliga instruktioner. Kl 05.10 fredagen den 13 skulle jag infinna mig på tågstationen i vagn 61 stol 25 (typ) medtagandes champagne, persedlar för tre dagar samt varma vinterkläder.

Jaha, skulle det bli någon skidresa någonstans? Jag trodde iofs att tågresan skulle vara någon slags "blindresa" med avstigning i Boden för vidare färd någerst..

Men var det verkligen så tidigt som kl 05 och på fredag. Ingalill, den lilla rackerskan, hade ju nämnt att jag inte behövde åka till Malå ännu en gång till helgen, så hon blev uppringd och utfrågad.. sådär lagom. Jo, tiden stämde för hon skulle skjutsa mig till stationen. Sedan blev till att prata med chefen, och givetvis visste hon om det, och det hade hon vetat länge.

Torsdagen kom, det inhandlades lite grejer, packningen började, resfebern intog, jag somnade kl 0.30. Alarmet gick av kl 04.10. Huvva se tidigt!

Skjutsen anlände och Ingalill fiixade allt med konduktören, jag fick mitt svarta kuvert och fick inte titta. Jag behövde inte stiga av i Boden, människor skulle kliva på efter vägen. Efter en halvtimmas väntan i Boden hade ingen stigit på, vad jag visste. Jag väntade och väntade tills de dök upp just när tåget rullade iväg från Boden. En hel del skratt och sittbyten och utfrågningar, blev det så dags för frukost och vi var på väg mot Lofoten. Trodde ju definitivt inte att det var sant, men så var det.





Några bilder på Lapporten blev det och solen orkade knappt upp över fjällkammarna.




Jamen, champagnen då? Javisst den korkades upp lagom efter Abisko. Druvdoften spred sig både över golv och bord och Emils kläder, men va fan... Gott var det! Om vi hade tanken att få sitta å njuta av champagne i glasen, så inte blev det mycket av det. För det första får man inte dricka på tåget, bara sådär. Sedan steg det på en hel skolklass från Norge med småttingar, fast de hamnade i en annan vagn. Men, resan från Abisko till Narvik går nämligen fortare än vad man tror. Vi fick halsa i oss champagne å lulliga blev vi :)

Mellan skålarna bekantades vi oss med en slovak som själv åkte mot Narvik för att uppleva vår skandinaviska natur och skönhet. Han är utbytesstudent på ett år, läst svenska utomlands i tre år och ville plugga här i Sverige. Otroligt att man kan göra sådant. Kolla in hans bilder från Narvik - Kirunaresan på adamko.net.






Å i Narvik kan man både åka på shopping i Abisko och klippa sitt hår på obskyra ställen :)



En sak som är säker med Norge är att allt är dyrt! Å lunchen i Norge serveras mestadels som mackor, som är dyra. Efter en snabb lunch och luftombyte blev det fyratimmars bussresa mot Svolvaer på Lofoten. Tack och lov att det var mörkt ute, vägarna kändes smala och stupen djupa. Trots att man varit uppe sedan kl 4, sovit cirka 3,5 timmar (David sov 2,5) blev det ingen sömn på bussen.

Väl framme på destinationen blev det pizza ute och sedan var det bara piss å gå isäng!



Morgonen randas och vi hade en sagolik utsikt från vårt boende. Vi fick nämligen en svit till priset av ett vanligt boende i dubbelrum. Bubbelbad, typ 14 bäddar och ett eget dansgolv.






Här kommer lite bilder på havsresan. Full av förhoppning och förväntan att se späckhuggare bar det av. Tyvärr fick vi inte se några, det var för blåsigt på havet (fjorden), men gott om havsörn fick vi se... och på nära håll.









Att vara ute på sjön är som att vara ute på fjället. Vi var helt tagna av all fantastisk natur och alla dessa intryck som man fick. Jag somnade in och lurade i alla fall 1 timma, Emil i 3 och pigga David och Sara var bara vakna.

Middagen intogs på en av Norges bästa fiskrestauranger, sas det i alla fall. Krabba för de övriga, jag tog fyra små rätter. MMM, vilken mat, det var riktigt riktigt gott. Eftersom vi ville se lite folk, så gjorde vi en liten runda runt stadskärnan, men jag tror allt folk låg å sov eller höll till någon annanstans, för nog var vi rätt så ensamma både på 1, 2 och 3 ställen. Vi måste ha luktat svenskar :D





En underbar dag kräver sin sömn. Upp tidigt för att packa och ta sig hemåt. Efter elva timmar var jag hemma i Luleå igen. Gissa om jag var less på att åka tåg!

Som sagt, det är roligt att fylla år :D

2 kommentarer:

Alexandra sa...

Fy F*n vad jag blir avundsjuk!!! Jag vill också se späckhuggare!!! Det är min stora dröm i livet. Avundsjukan har drabbat mig hårt.
Men? Såg du nån huggare då?

Schwiing sa...

Nej, det var för blåsigt, men de fanns nog där. Men det var upplevelsen som var det stora. WOW! Kort säsong att se späckhuggare, från okt till jan.